Hovs Hallar

Jag kan verkligen känna ett längt efter att upptäcka. Och upptäcka med mig själv. För några veckor dök tanken på Hovs Hallar upp. Jag tog ledigt en hel fredag, lämnade ungen i skolan och for iväg. Det var dramatisk natur som mötte mig. Jag blev hänförd men kan erkänna att uppe på höjderna svindlade det lite för mig.
Nere på stranden möttes jag av jättemånga stentorn. De gjorde mig tagen. Jag tror vi är många som längtar efter balans i våra liv. Jag är verkligen inte ensam.
Åh, vad jag gillar naturens drama. Mer sånt!

Tack för denna gången

Nu har min bästa månad bara några skälvande timmar kvar. Om allt vill sig väl så ses vi ju igen nästa år men det känns långt dit...

Denna september har varit fantastisk med vackert väder, mys och fina utflykter. En hel drös insikter på det personliga planet och en värld som visat grymhet men allra mest har den visat människors vackra sidor. Vi kan hjälpas åt. Vi kan faktiskt det.

Tack vackra september för allt.

Ses.

<3

Ännu en

Ännu en underbar kväll vid stranden. Bad för hela gänget. Kvällsmat. Solnedgång. Åh, dessa sensommarkvällar. Hoppas de blir många fler...

Kvällsdopp

Häromdagen tog vi oss åter till favoritstranden. Kvällsmat för alla och ett dopp för mig. Jag tänker mig att jag ska bli vinterbadare så jag börjar nu...
Vattnet var friskt och svalt men riktigt skönt.

Själv är bästa häng

I helgen tog jag mig en tur till havet. Känner mig väldigt dragen dit på sistone. Vatten är renande så jag antar att det är just rening jag behöver. Med huvudvärken smygande i tinningarna fick jag ändå en trevlig stund. Som alltid. Jag hittade massor med hjärtan. Och faktiskt ett gäng små ansikten. Stranden alltså...

Årets första dopp...

...var så kallt att jag drog efter andan när jag kom upp. Men hela jag var i, två gånger dök jag ner under ytan. Hjärtat fick jobba och värmen som kom efteråt var ljuvlig.

Magisk fredagkväll

Solnedgången i fredags tog andan ur mig. Jag satt och bara njöt i flera timmar  av den. Den kändes storslagen och viktig på något sätt... Och jag bestämde mig där och då att några saker som hängt i alldeles för länge i mitt liv skulle få följa med solen när den gick ner. Jag mediterade en stund över det och sa adjö. Själv fylldes jag av ännu mer liv.

<3

Andas

Andas som vågen. In när den förflyttar sig upp för stranden och ut när den ger sig av igen. Rytmiskt. Var med andetaget. Det är allt som finns. Ditt livgivande andetag.

<3

Höganäs

Jag kände lite spontant för att ta en tur till lilla staden någon mil norrut igår. Kvällen var vacker. Något kall visst, men vacker. Och i hamnen finns en lekplats som ännu inte utforskats. Ungen och jag susade dit och kameran hängde runt halsen förstås.

Stora stålkonstruktioner är min grej.

En gång i tiden var det nog mer liv och rörelse här.

Någon var nöjd med att solen värmde.

<3

Helsingborgskväll

I söndags tog vi en promenad. Ljuset var alldeles ljuvligt precis efter solnedgången. Havsvattnet i hamnen såg precis ut som smält metall. Kylan mot kinden var skön. Sådär som den är precis innan våren kommer

Söndagsexpeditionen del 3 - Hilleshögs dalar

Obeskrivligt vackert.

När jag ser denna bilden på min bror kniper det till ordentligt i hjärtat. Av kärlek till honom och för att han njuter av utsikten så... Nog en av mina favoritbilder på honom någonsin.

Hittade ännu en kärlekspåminnelse i leran.