Suget efter orden kom åter igår. Nyss insåg jag varför.
Efter ungefär två månader av uppbrott från min gamla arbetsplats och en tid av att komma in på den nya har jag nu landat. Det kan kanske tyckas snabbt men jag är en otålig person som vill lära mig allt i förrgår. Just därför dyker jag in i det jag vill lära mig. Utrymmet för annat blir minimalt.
Nu är jag ute på andra sidan och känner mig lycklig. Jag är tacksam för min nya arbetsplats och min uppgift som så starkt präglas av det jag är allra bäst på, service. Jag kan styra mina arbetsuppgifter till sådant jag gillar och själv lägga nivån på det jag vill uppnå. Skratt har alltid varit en förutsättning för att klara stress och press och det har vi mycket av hos oss.
En annan sak som jag åter fått bekräftat är att alla människor har en historia att berätta, alla har sitt djup. Jag blir så lycklig vid varje påminnelse och min nyfikenhet på er andra som finns där ute ökar ännu mer. Tyvärr har jag ofta bara korta kontakter med människor på min arbetsplats men någon gång emellanåt så ställer jag en fråga eller slänger iväg en kommentar och får en bit av den andras historia. Jag älskar de stunderna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar