Frihetsvindar: Tiden och jag

Hittade den här listan inne hos C´est la vie.

Vad är ditt förhållande till tid?
Det känns som den rinner från mig, att jag har för lite av den och om jag inte börjar leva mitt liv snart så kommer jag inte haft någon tid att göra det jag är ämnad för...

Vilken tid på dygnet gillar du bäst?
Från 8 på morgonen och över hela förmiddagen.

Vilken är den bästa veckodagen?
Fredagen. För jag jobbar halvdag, ibland tar jag ledigt även den halvan. Den är kort. Och arbetsveckan slut. Fritiden tar sin början.

När går tiden som snabbast?
När jag fotar, sover och är kär.

När går tiden långsammast?
När saker är tråkiga men också under meditation (känns som allt blir luddigt, härligt och lååångt då)

Hur lång tid tar det för dig att sminka dig?
0 minuter eller 1 minut (mascara)

Vilken tidsepok skulle du vilja leva bortsett från denna?
I framtiden, då när folk skrattar åt att vi här i början av 2000-talet jobbade ihjäl oss. Där framme gör vi sådant vi älskar och tar hand om varandra och vår jord.

Äter du fort eller sakta?
Fort. Glufs glufs.

Vad gillar du mest att lägga tid på?
Något kreativt, läsa bloggar, blogga själv, fota. Eller prata länge med en älskad vän.

När brukar du gå upp och lägga dig på vardagar?
Helst 20 men det brukar bli 21.

Ditt längsta förhållande?
8 ½ år

Den längsta perioden du varit singel?
Den som pågår nu... 3 år hittills.

Vad skulle du gärna haft mer tid till?
Att tänka egna och långa tankar, meditera, vara i skogen och såklart vara mer med ungen.

Vad gjorde du för tre timmar sedan?
Vaknade av mig själv, en halvtimme innan klockan pga nervös för träningshelgen.

Var ser du dig själv om tio år?
Oj! Då är jag 45... Helt totalt ogreppbart.
Jag är i en relation, bor i ett hus i skogen med hundar och katter och tonåring. Skapar mycket för mitt eget och andras höga nöjes skull. Jag är ganska chill med livet.

Men egentligen, tid, det är ju något vi kommit på bara. Vi tror vi har den. Vi tror vi kan skjuta på saker för att vi har den. Och så vips så är den slut bara. Jag har svårt att förstå och ta in att nuet är allt vi har. Vi äger inget annat. Dåtid är då, inget vi har kvar. Det ÄR inget levande annat än små minnen i oss. Framtiden. Vi vet verkligen inget om den. Vem som steppar in i den imorgon, vem som dör imorgon eller vem som väljer att inte längre vara i vårt liv imorgon. Vi äger inte tiden alls. Den är subjektiv. Allt vi har är nu. Varför är det så svårt att förstå..?