Snart...

Jag hade en dröm. Ett datum kom till mig och jag visste såklart, den 5e maj skulle du komma. För precis fem år sedan visste jag bättre. Jag gick då och la mig med vetskapen om att du skulle komma dagen därpå. Den 5 juni skulle vi äntligen få träffa dig. Jag minns att jag var pirrig men också trött och tung. Och så ofantligt varm. Kroppen värkte och bara längtade avslut och början på nästa fas. Jag gick och la mig och nästa dag kom du, en rejäl bit på nästan fem kilo. Efter många timmars kämpande och ett vrål så låg du äntligen i min famn. 

  Från där jag sitter nu ser jag dig stilla sova. Imorgon är fem år sedan du kom, det är din dag, som du längtat. I stillhet gratulerar jag också mig själv, jag har varit mamma i fem år snart. Innan idag berättade jag för dig att det är svårt att vara mamma men också det bästa som finns. Jag tackar dig ofta för att du valde mig till mamma. Du är min störste och viktigaste lärare. Utan dig hade jag inte varit den lejonhona jag är idag. Jag är dig evigt tacksam. Om några timmar bygger vi ditt födelsedagslego. <3